Reflektioner i valrörelsen

Som Tjörnbo har jag inte traditionen av valstuga under valrörelsen. Ett hus där elever och andra intresserade söker upp de olika partierna för information och diskussion.

Istället har jag valstugan i bilen och brukar stå på marknader eller utanför affärer. Att stå utanför en affär under en fredageftermiddag när stressade människor gör sina helginköp leder inte till så många samtal utan syftet är mera att synas.

Att vara riksdagsledamot från en liten kommun är fantastiskt. De som känner till mig tror jag även vet mitt ursprung, vem jag är släkt med, vilka mina barn är etc. Det många betecknar som social kontroll kan vara tryggt och positivt. Så är det för mig, man är trygg och kan vara sig själv. Vårt samhälle behöver inte mindre av social kontroll utan fler som bryr sig och på så sätt motverkar ensamheten.

Det som även slagit mig under den här valrörelsen är all vänlighet. De flesta tar emot material och man känner ett positivt bemötande. Kanske min dröm om ett kristdemokratiskt parti på tjugo procent inte infrias denna valrörelse, men nästa val kan vi vara där.
Det behövs ett parti som formar sin politik utifrån värderingar från den kristna etiken.