Skall bara de rika ha råd att ha båt på Tjörn?

(Läs artikeln i GP 14/3)

Så är diskussionen igång igen när det gäller hamnarna på Tjörn. Har man hört det förut? Jag trodde i min enfald att beslutet om att utarrendera hamnarna på Tjörn skulle ha den långsiktighet och trygghet, så att vi kunde lägga de historiskt infekterade debatterna om hamnarna bakom oss. En båt förutsätter båtplats, vinterförvaring etc. och båtplats riskerar nu bli någonting som bara de rika kan unna sig. Att omförhandla avtalen för fritidshamnarna och höja arrendet med upp till 100 procent är ett chockbesked som upprör alla berörda.

Att fördela ett ackumulerat underskott i hamnverksamheten på hamnföreningarna oavsett om de genererat kostnaderna för kommunen eller inte. Detta är ett feltänk då politiker måste ha en helhetssyn och se upprustning som en investering för alla kommuninnevånare, vilket inte är det samma som chockhöjningar. Det är dessutom orimligt att lägga alla kostnader på båtägarna då väl skötta hamnar är en stor fördel för kommunen i stort och till glädje även för ickebåtägare. Inte minst med hänsyn till den för Tjörn så viktiga turismen är det viktigt med väl fungerande hamnar som kan möta turisternas behov av service.

Själv känner jag många äldre tjörnbor som har haft båt hela livet. Det räcker inte med att våra äldre ständigt oroas över ökade elpriser och rädslan över att de ska tvingas flytta från hus och hem pga fastighetsskatten. Nu skall de inte heller ha råd att ha kvar sin båt. Nej, ett arrendeavtal ska ha långsiktighet för varje förening, ge trygghet och skall inte bestraffa lusten och möjligheten till idella insatser.