Ungdomar har inte den tid till förfogande som socialdemokraternas beslutsvånda tar när det gäller lärlingsutbildningen

(Läs även artikeln 25/3 i GP "Modellen finns på Tjörn")

När jag kom in i riksdagen 1998 hade jag med mig visionen och kunskapen från Tjörn om en företagsförlagd lärlingsutbildning som skulle göra det möjligt för alla de ungdomar som inte platsade i gymnasieskolan att ändå nå målet om en utbildning. Dagens problematik med ungdomsarbetslöshet har vi stått inför tidigare. Då som nu använder man inte de rätta redskapen för att undvika den katastrof som det innebär att vara ung och bli lämnad efter.

Jag har Klippt ur Motion 1999/2000:Ub223 som jag var med och utformade Lärlingsutbildning Läs och begrunda. Förslagen om en företagsförlagd utbildning har funnit på riksdagens bord från oss sedan länge. Både genom motioner och interpellationer. Det är en skymf mot alla ungdomar som, om kvarnarna inte hade behövt mala så länge, fått en bättre start in i vuxenvärlden…….

Från motionen….…I en undersökning, gjord på uppdrag av SAF i september 1997 med ett tusental ungdomar mellan 16-25 år, framkom hur ungdomarna själva ser på sin gymnasieutbildning och på en eventuell lärlingsutbildning. Av de tillfrågade var det 36 procent som ansåg att de inte får en gymnasieutbildning som gör dem väl förberedda för framtiden...

…..Enligt AMS:s statistik var i genomsnitt 126 000 människor mellan 18 och 24 år registrerade som arbetssökande 1997, det vill säga 17 procent av ungdomarna i dessa åldrar. Av dessa var omkring 40 procent i arbetsmarknadspolitiska åtgärder…

…….Vi måste ställa oss frågan om dagens gymnasieskola tillgodoser individernas önskemål eller om gymnasieskolan utformats utifrån orealistiska politiska föresatser. Uppfyller gymnasieskolan sina åtaganden vad gäller ungdomar som efterfrågar en praktisk utbildning? Tillåter vi över huvud taget ungdomar att välja ett praktiskt utformat program, där teorin är anpassad efter yrkets krav och inte utifrån det politiska målet att jämställdhet mellan människor handlar om alla människors behörighet att söka högskola. Det är dags att på allvar sätta den enskildes önskemål i centrum och använda den politiska makten till att skapa reella alternativ för ungdomar som snabbare vill ut i arbetslivet…

...För drygt två år sedan utlovade dåvarande skolministern att det skulle införas ett lärlingssystem. Förslaget baserades på gymnasieskolans behov av en närmare kontakt med näringslivet…

Våra förslag:

….Lärlingsutbildningen bildar ett eget program inom gymnasieskolans ram. Även kommuner som saknar egen gymnasieskola kan arrangera detta program genom att köpa den teoretiska delen hos en grannkommun…

….Lärlingsutbildningen kan vara mellan 2 och 4 år beroende på yrkets karaktär och lärotid samt vidare önskemål om studier på yrkeshögskola eller universitet/högskola efter avslutad utbildning. En individuell utbildningsplan för varje elev/lärling är viktig och förutsätter en flexibel organisation och få centrala regler…

…Lärlingsutbildningen syftar till att ge arbetslivskompetens i form av en gedigen yrkesutbildning. Utbildningen måste inte med nödvändighet ge högskolebehörighet. Om eleven väljer bort högskolebehörigheten blir utbildningstiden kortare. Fullföljd lärlingsutbildningen ger dock alltid behörighet till yrkeshögskola…

…Lärlingsutbildningen ska knytas nära det lokala näringslivet. Skolan planerar i nära samarbete med det lokala näringslivet för "lärlingsplatserna". Att ungdomar i tidig ålder får fäste på den lokala arbetsmarknaden ger möjlighet till ett fortsatt boende på orten, vilket ger positiva regionalpolitiska konsekvenser…

…Praktik varvas med teori redan från första terminen. Eleven betraktas dock som elev under hela utbildningstiden. Skolan är alltså huvudman för hela utbildningen oavsett förläggningplats. De teoretiska delarna ska knytas till praktiken i möjligaste mån. Teorin ska ge goda generella baskunskaper. Fördelningen bör vara 2-3 dagar av teori respektive praktik per vecka…