Sveriges vardagshjältar utnyttjas till bristningsgränsen

http://www.expressen.se/index.jsp?a=671636

Anhörigstöd har diskuterats och på olika sätt uppmärksammats. Själv har jag drivit frågan i riksdagen sedan - 98. Trots att de flesta partier idag talar om stöd till anhöriga, så är kunskapen skrämmande låg i vissa kommuner. Det är en skam att man inte tar anhöriga på allvar. Utan stöd från de anhöriga skulle Vårdsverige kollapsa imorgondag.

Mitt krav som funnits med några år är att socialtjänstlagen ändras så kommunerna blir skyldiga att stödja de som vårdar nära och kära. Det måste till en ändring. Anhörigvårdarnas livssituation måste än en gång upp på dagordningen. Bra att tidningarna uppmärksammar!
Mer sådant i valrörelsen, så att vi politiker får en chans att bekänna färg.

plånbok eller frihet, varför inte bådadera?

Jag förstår Mona Sahlins rädsla när det gäller alliansens överenskommelse om familjepolitiken. Eftersom allianspartiernas förslag bättre tillgodoser de behov som många föräldrar önskar. Barndomen går inte i repris. Det gäller att föräldrar ges möjlighet, men också att samhällets resurser mer riktas mot den korta tid som småbarnsåldern trots allt är.

Alla familjer är olika och vi som jobbat inom barnomsorgen vet att barn såväl som vuxna har olika behov och att det växlar mellan veckans dagar.

Vem har tid att hålla Olle i famn den dagen när han inte är i form. Alla som arbetat på en småbarnsavdelning vet hur det är en kall vinterdag när alla barnen ska i overall och stövlar för att komma ut.

Varför orkar vi inte ta emot den information om att vissa barn inte ska ingå i stora grupper. En förskola som håller hög kvalitet och god personaltäthet är guld värd, men behovet av platser tvingar många politiker att ta fel beslut.

Jag tror att alliansens förslag ger ett utrymme till föräldrarna att välja andra alternativ och även att trycket på småbarnsavdelningarna lättar.

Alliansens valmanifest ett historiskt dokument....

Efter att ha suttit i riksdagen under åtta år i opposition så stiger spänningen. Ska svenska folket äntligen ge de borgeliga chansen. De ekonomiska förutsättningarna är betydligt bättre än -91.
Det är självklart att man är medveten om att ekonomin går upp och ner, men att få sitta i regeringsställning när ekonomin är på topp vore fantastiskt. Naturligtvis hoppas jag även på att väljarna kryssar mig för ett fortsatt förtroende, men det vet jag ju först efter valdagen. Oavsett om jag inte vet så är det olidligt spännande....

Här på Tjörn är vi inom borgligheten också överens och vi trivs tillsammans. Igår kväll satt vi (representanter för borgarna) hemma hos mig och diskuterade igenom hur vi går vidare.
Klart som korvspad att varje parti kommer att profilera sig, men grunden är lagd genom vår budgetöverenskommelse. Min förhoppning är att den värdegrund som kd representerar får påverka och vara vägledande för besluten inom barnomsorg, skola och äldreomsorgen.

Det jag hoppas på nu är att valet ska handla om de som inte kan göra sin röst hörd, att människor som behöver ett särskilt boende ska ges möjlighet. Att våra äldre ska känna tillit och trygghet när man behöver vård och hjälp. Att de anhöriga som vårdar nära och kära synliggörs.

Barnen är vår framtid och skolan speglar dagens samhälle!

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,874529,00.html

Mobbningen ökar i skolan och de åtgärder som regeringen flaggat för i åratal verkar inte fungera. Att varje barn behöver synliggöras vet varje vuxen, men situationen i den svenska skolan visar på något annat. Svenskt Näringslivs rapport om skolan visar vid jämförelse mellan kommunala- och friskolor, att fler av lärarna i friskolorna agerar genast när man upptäcker mobbning.

Att 100 000 barn går till skolan idag och mår dåligt är ett nederlag för vårt välfärdssamhälle.
Mobbning sätter djupa spår oavsett om det sker i vuxen livet eller under barndomen.
Barndomen går inte i repris och det är de vuxnas ansvar att ta barnen i försvar.

Kristdemokraterna var som enda parti tidigt ute med förslag i riksdagen mot mobbning och det tog tid innan regeringen lyssnade. Det som krävs utav alla som arbetar med barn är att vi agerar genast mot alla tendenser till mobbning och utslagning. Barnen är vår framtid.

När verkligheten hinner ikapp......

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=565426&previousRenderType=6

En forskarapport som styrker det vi kvinnor redan vet. Det långvariga (S)-regeringsinnehavet har slagit ut det jämställda samhället. I sin iver att dölja arbetslösheten och sjukskrivningarna är det den enskilde som fått betala priset. Jag kommer ihåg när när det fria kaffet -alltså guldkanten- i hemtjänsten drogs in. Tror att många kommer ihåg att när besparingar gjordes, så sprang man som skållade råttor för att behålla sitt arbete. Om detta må de berätta.........

Kan dom så kan jag.......

De fina TV-bilderna på våra duktiga deltagare i EM riskerar att besudlas av de personer som
varit förebilder för dagens idrottare. Hur i hela friden kan man dras till det absolut förbjudna inom idrottsvärlden. Och hur ska förtroendet återtas?

Denna sommaren har vi via nyheterna även tagit del av de många drunkningsolyckorna. Statistiken visar att det ofta är män. Män är mer riskbenägna och bilolyckor där föraren är påverkad av alkohol ökar .

Vuxenvärlden har misslyckats med att ge barn och ungdomar kunskap om att alkohol och bilkörning är oförenligt. Här har föräldrar och skolan ett stort ansvar. Tyvärr är det alltför många som sätter sig bakom ratten efter att ha besökt goda vänner över ett glas vin. Förr fanns taxi överallt på landsbygden, så är inte fallet idag. Det måste bli mer poliskontroller på våra vägar. Det är ett bra sätt att få människor att skärpa till sig och det räddar liv.

Förebyggande arbete och vägpoliser är en utmärkt kombination innan vi har alkolås i alla fordon.

För att bryta aidstrenden måste männens ansvar belysas mer

Grundläggande mål när det gäller bekämpningen av Hiv/aids är respekt och värdighet.
Information och utbildning är långt ifrån tillräckligt för att begränsa utbredningen av hiv/aids. De grundläggande mänskliga rättigheterna måste respekteras och skyddas för att människor ska kunna hålla sig friska och samtidigt hjälpa andra. Hur ska människor som blir nedtryckta och diskriminerade och inte har tak över huvudet annars kunna skydda sig?

När det gäller diskussionen om hur hiv/aids ska bekämpas så pågår det en intensiv kamp mellan olika strategier. En del organisationer, länder och andra bidragsgivare har fått utstå kritik, inte minst från svenskt håll, för att de fokuserar på ett ändrat sexualbeteende i form av avhållsamhet och trohet. Detta är en kritik som till stora delar skjuter över målet och riskerar att skymma sikten i kampen mot aids. Visserligen borde det vara uppenbart att kondomer kommer att vara en viktig ingrediens i att begränsa spridningen av aids, eftersom andra preventivmedel inte hindrar smitta. Men på samma sätt borde det också vara uppenbart att där aidsepidemin har sin snabbaste spridning och miljoner drabbas är ett annorlunda sexualbeteende – som bygger på senare sexualdebut, färre partners och trohet – en nödvändighet. Dessutom ger detta angreppssätt förutsättningar för att få med sig alla delar av ett samhälle i kampen mot hiv/aids.
ABC-metoden (abstinence, be faithful, condoms) löser inte alla problem. Det behövs en rad andra insatser inte minst på hälsovårdens och jämställdhetens områden. Men att döma ut metoden helt och förespråka ”värdeneutralitet” med bara kondomer är att dra åt de ideologiska skygglapparna alltför hårt.
Men förutom ändrade attityder som leder till ett uppskjutande av sexdebuten och mer trohet, så måste också attityderna förändras till att ge kvinnan makten över sin egen sexualitet. Det är i första hand männens ansvar. Avhållsamhet är knappast ett alternativ för den flicka eller kvinna som inte har makten över sin egen kropp, som förväntas uppvisa ett visst handlingsmönster eller som våldtas. Den ökning av hiv bland unga kvinnor i södra Afrika är alarmerande. -Den information jag fick under mitt besök i Sydafrika i maj månad, var att en stor smittorisk är det utbredda våldet och höga antalet våldtäkter mot unga kvinnor.-

En förutsättning för att bekämpa hiv/aids är därför att kvinnans status höjs, att man arbetar för att öka jämställdheten i utvecklingsländerna och att respekt för och skydd av de mänskliga rättigheterna skall gälla alla – inklusive kvinnor och barn. Kvinnor måste få rätt att bestämma över sin egen sexualitet och särskilda insatser måste göras i många av världens länder för att få stopp på de det sexuella våldet som kvinnor och flickor utsätts för i skola, hem och andra platser i samhället. För att bryta aidstrenden måste männens ansvar belysas mer. Männen befinner sig i ett sådant socialt och ekonomiskt övertag, att det finns risk för att det kommer att ta flera generationer att helt förändra de situationer av kvinnlig underordning som gör fortsatt förtryck möjligt.
Det är också helt nödvändigt att bryta tabun och stigmatisering av hivsmittade. Om folk är rädda för omgivningens attityder – varför då testa sig? Eller varför använda kondom om det får till följd att folk misstänker hivsmitta med diskriminering som följd?
Det är därtill mycket viktigt att kraftfullt kräva ändring av de lagar och förordningar som fortfarande diskriminerar de hivsmittade, som ett led i arbetet för att stärka mänskliga rättigheter.
I skolorna måste undervisning kring hiv/aids vara en naturlig del, och ungdomar och ungas egna organisation måste involveras i arbetet. Idag är de unga ofta dåligt representerade i de sammanhang där hiv diskuteras.
Detta arbete kan inte bara ske i skolor, utan också på arbetsplatser genom frivillig rådgivning och testning och genom att ha policies som försäkrar de anställda att de inte kommer att diskrimineras för att de bär på viruset. Internationella ansträngningar måste också göras för att stoppa prostitution, sexslavhandel och annan sexuell exploatering, som förutom den kränkning av människan det innebär också är en smittkälla. Det innebär bland annat att arbeta med normbildande lagstiftning.

Dagens föräldrar skräms inte till spisen!

http://www.expressen.se/index.jsp?a=656387

Jag tycker det är ett sundhetstecken att dagens mammor vågar välja timeout för att få livspusslet att gå ihop. Skrämselpropagandan att kvinnorna tvingas till spisen som socialdemokraterna och i synnerhet SSU kör med är nonsens.
Dagen kvinnor och män som väljer att stanna hemma lite längre efter barnets födelse gör det för att öka sin egen och barnets livskvalitet. Varför inte ge alla möjligheten att välja, idag är det kanske i första hand de som har ekonomi och en trygghet i att det går att göra karriär senare som vågar välja. Attityderna måste förändras Sverige behöver föräldrar som är trygga med sina val. Hemmafru är en titel som bara spökar i äldre sossedamers hjärnor. Att underskatta föräldrars val och att nedvärdera de som väljer något annat än vad vänstermajoriteten bestämmer, är ett rejält lågvattenmärke.

S-reaktionerna idag är ett tecken på rädsla!

Socialdemokraterna har blivit ett med makten. Ganska intressant att se hur partiföreträdarna reagerar när de ställs inför fakta. Så är det t e x med fastighetsskatten. Jag har levt med frågan alltsedan jag kom in i riksdagen. Lisbeth Calner en fd riksdagskvinna(S) från Lysekil brukade berätta att " när jag möter ansvarig minister så säger dom fastighetsskatten". Det tycker jag visar på att regeringen inte har lyssnat på sina företrädare från kustkommunerna, fast de påstår något annat.

Faktum är att när det kommit förändringar som frysning av skatt eller begränsningsregler har det varit pga av rädslan att bli av med makten. Det måste bli maktskifte för att bryta det långvariga S-maktinnehavet som skapat politikerförakt. Alliansen är ett friskhetstecken och representerar ett modernt och lyhört ledarskap. Ett ledarskap som visar på möjligheten att det går att samarbeta trots olika ideologier. Ge alliansen en chans på valdagen, Sverige behöver en vitamininjektion för att möta framtidens utmaningar.

Är det tryggt att åldras i Sverige?

http://hd.se/landskrona/2006/08/07/95_aaring_gloemdes_hel_natt

En 95-åring glöms bort på ett äldreboende. naturligtvis är det en katastrof för närstående och de anställda. Händelsen föranleder en liten notis i de stora tidningarna. Jag har arbetat inom äldreomsorgen och blir så frustrerad över att detta får hända. Jag känner samtidigt sympati med de som arbetar på boendet. Kristdemokraternas förslag om en Värdighetsgaranti borde vara mer i fokus.

Denna sommaren har varit den varmaste på 10 år och personal inom vården vill naturligtvis ha semester som alla vi andra. Det man kan fråga sig är trycket på kommunerna sommartid och ansvaret när det gäller att ta in outbildad personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten. Som boende i en semesterkommun vet jag att personalansvariga ställs inför stora förväntningar från de som är boende sommartid i kommunen och behöver en bra omvårdnad. Det borde därför vara självklart att hemkommunerna betalar för de insatser som semesterkommunerna gör för de som är i behov av vård. Allt för de vårdbehövandes bästa, men även med tanke på personalens hälsa.

Tryggheten finns på landsbygden, eller?

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=911584

Att allt oftare läsa om våldtäkter på unga flickor och på platser i mitt närområde vilket känns chockerande. Det finns inte idag så kallade säkra platser i vårt land när det gäller våld och annan brottslighet.
Sommar med alla dess festivaler och massor av fylla ökar naturligtvis utsattheten i mitt Bohuslän, om inget görs så kommer den att öka. Det behövs fler poliser under sommartid, men framför allt behövs ett förebyggande arbete för att få ned antalet våldtäkter så att tryggheten återvänder nattetid.

Även om jag statistiskt sett så inte tillhör riskgruppen för att råka illa ut, jag är varken ung eller man. (Det är ju de unga männen som löper mest risk att skadas vid krogbesök enligt alla rapporter.) Ändock kan jag utan omsvep erkänna att oroskänslan kryper i mig när jag går från och till bussen, trots att det inte är speciellt sent. Känslan att passera tunneln under vägen är svår att beskriva. - Men du bor ju på landet-, skulle säkert många utbrista.

Götene kommun är ju också landet. Skönt med en kommun som tar nattvandrarna och de unga tjejerna på allvar. Visst, föräldrarna bär ansvaret för sina barn i första hand, men det är ju inte alltid det fungerar det där med hämtandet. I en superstressad tid behövs volontärarbete. Det är dags att se hur andra länder löser gränslandet mellan det offentliga och privata. Till exempel Canada där det är en merit att ha arbetat som volontär under universitetsstudierna.